det andra varvet

Det drar ihop sig, snart dags för tjejvasan. Jag gav mig iväg ikväll till Jarla banke för genrep inför lördagens lopp. Hepphepp, Pannlampa på och börja staka.... Oj! var första tanken. Fruktansvärt segt. Tungt och trögt. Jag upplevde mig själv som att jag hade mer gemensamt med den där köttfärslimpan vi åt till middag några timmar tidigare än med de andra åkarna i spåret. Fy, i mörkret såg jag inte så mycket mer än en jämn ström av smala muskulösa mansben i trikåer som susade förbi mig. Tungt. Och trögt. Sa jag det eller? När jag klarat första femman var jag fruktansvärt nära att tacka för mig och åka och handla istället. Men så lade jag undan det där ständiga effektiviteringstänket och struntade i att konstspåret ligger nära affären. Nu är nu, de här männen i tights skulle nog inte välja bort merträning för storhandling i första taget, tänkte jag och off I went... Ett varv till. Inte snabbare men bättre rytm och starkare psyke. Det är ju på "andra varvet" det händer. Det där extra, när man pushar sig själv bortom vilken gräns det än må vara. Det ska jag försöka komma ihåg och implementera, oftare. Hemma nu, glad och upprymd och så där härligt trött. Redo att sova. Godnatt!