rum för mig

Hur mycket jag än avskyr dessa gråa gråa dagar så finns det ändå klart vissa fördelar med höstmörkret. I alla fall som småbarnsförälder. Våra barn somnar till exempel gladeligen klockan sju numera med känslan av att de fått vara uppe och nattsuddat en bra stund. Detta lämnar en hel del halvpigga timmar för mig själv (och min uppsats). Men ikväll blev det något annat än skrivarsvett. Henrik är bortrest hela veckan och under tiden  passar jag på att markera revir här hemma i huset. Vårt skrotrum/gemensamma kontor förvandlas gradvis till mitt lilla krypin. Jag har pö om pö röjt, flyttat om, satt upp gardiner, bytt belysningskälla, borrat fast en fönsterbräda, köpt krukväxter, ställt fram alla målargrejjerna m.m. Sån fart får man bara i tentatider eller dagarna innan deadline... Men även om det finns visst element av smit i det hela måste jag ändå jubla, med färg på fingrarna, tjooho mitt lilla målarrum är invigt!!

ps. och jag har också idag fått besked om att jag har flera tomma rum att fylla med tavlor i månadsskiftet augusti-september nästa år. Då blir det dags för min första egna utställning! Men det vågar jag inte riktigt säga högt ännu... 

Kommentarer

  1. Äh. Det är väl inte meningen att jag ska kommentera. Jag glömmer alltid bort att kopiera det jag skrivit även om jag vet att orden ofta försvinner ut i tomma intet när jag trycker på den blå knappen... Nåja. GRATTIS är väl på sin plats, både med tanke på det fina rummet och den egna utställningen. Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Tack för glada tillrop! Det är en hårfin linje mellan att satsa lagom högt och för högt, jag är lite osäker om jag prickat rätt i detta fall, men jag glädjer mig i alla fall åt både återfunnen målarlust och utrymme att göra det. Kram till er!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg