standardlycka

Vet inte om ni håller med, men jag tycker att det stundvis finns orsaker att sucka över hur fyrkantigt det svenska samhället är. Det kryllar av standardlösningar på hur livet ska levas (ni kan säkert göra era egna mentala listor) och det är väl egentligen inget direkt fel med det- det kan underlätta något enormt att ha ett mönster att utgå från-men jag tycker det blir snett när dessa profileras som De Enda Rätta och en....vad ska jag kalla det... kväljmande (?) självgodhet breder ut sig som något slags os över ett fantastiskt land. Det KAN gå bra om man avviker från normen*, men nåde den som testar, ungefär... Men, nu måste jag sjunga standardlösningens lov för ett ögonblick!!

Henrik har alltså gjort om i köket, sålt vår gamla spis och bytt bänkskiva och i den satt in en häll och nedfälld diskho. Utan att gå in på för mycket detaljer så har det resulterat i att vi nu har ett drygt 20 cm större avstånd mellan diskho och spis och det är underbart. Så... 20 cm. Spelar det någon roll?

Auktoriteten Ikea säger på sin köksplanerings-sajt att avståndet mellan diskho och spis är det mest välanvända i ett kök och det bör därför inte vara mindre än ett visst antal cm. (Nu minns jag inte hur mycket det var, men det var mer än vi hade tidigare i alla fall ) Hade aldrig tänkt på det förut, men när jag läst det la jag märkte till hur ofta jag balanserade skärbrädan typ halvvägs över diskhon trots att vi har en 2 meter lång arbetsbänk på andra sidan och hade mycket mera plats på andra sidan hon... hm! Nu när Henrik har gjort om har vi fortfarande kvar våra gamla stommar från en föråldrad köksplaneringstid, men antal cm är betydligt närmare måttet de så förnuftigt angav. Jag måste erkänna att den där lilla förändringen mot ett standardiserat svenskt ikeatänk faktiskt är helt briljant!



Mitt hjärta klappar lite extra när jag ser ut över vår skärbräda som nu ligger stadigt och tryggt på plats där den "ska". Njuter av att någon har tänkt ut åt oss hur det ska vara, kommit fram till det optimala sättet så jag slapp tänka eller reflektera själv. Standardiseringen gör mig lycklig! Åtminstone i köket.

* Tänker bland annat på vad Madeleine Lidman skriver om growingpeople.se: http://hemmaforaldrar.blogspot.com/2010/12/money-talks-de-nya-moderaterna.html

Kommentarer

  1. Vad Henrik är händig! Förresten är standardisering bara bra när den är en rekommendation baserad på erfarenhet, snarare än en regel baserad på självbelåtenhet. Tack och lov att vi är skapade som individer, eller hur? Kram, Jennifer

    SvaraRadera
  2. Det är han verkligen! Imponerar gång på gång :) Kram och välkommen hit!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg