tummen upp

Da'n före doppareda'n. Stickar färdigt Lovikavantar till svägerskan min. I senaste laget, jovisst, men de är nästan helt klara så jag känner mig inte stressad. Rätt mysig grej att göra i väntan på julafton. Så so far so good. Men! Garnet tar slut när vantarna bara har hunnit få en tumme. Vad göra? Inte kan man köpa garn i Stenungsund natten till julafton.. så jag slår in och ger dom dagen därpå med förklaringen att tummen kommer senare. Det här var för 10 år sedan.

Idag gjorde jag färdigt och kunde posta. Jag skäms och glädjs på samma gång. Det är ju helt bisarrt att jag lyckats förtränga det här så djupt att jag inte ens kom ihåg det när jag bloggade om japanen. Min hjärna hade liksom preskriberat ärendet. Pinsamt och sorgligt, men ändå befriande ljuvligt och kul att rensa upp och avsluta. Skuldsanering. Mer sånt 2012!!


Kommentarer

  1. ahahaha! till vem var den vanten? kram!

    SvaraRadera
  2. Hehe Den enda svägerskan vi hade för 10 år sen.. ;) stickade matchande babyvantar till W (!) samma jul

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg