Har inte skrivit på några dagar, svårt att hitta tid att sitta länge nog att hinna formulera klart ett inlägg, men det är inte bara en fråga om tidsbrist. Det går upp och ner i en väldig takt här just nu så utkastet hinner bli inaktuellt innan jag hinner posta det. Upp och ner, ner och opp... Hela förra veckan var så, jag var stark och glad och sen ynklig på botten, om vart annat. Nu senast påbörjade jag ett inlägg om befrielsen i att bestämma sig och frihetskänslan i att vara på andra sidan ett beslut. Jag kom nämligen äntligen fram till till hur jag ska lägga upp resten av min utbildning, något som har gnagt och under lång tid. Lycka! Men hann inte klart med bloggposten förrän jag började svettas igen, över något annat. Har amongst other things fått platserbjudande på två olika förskolor till barnen från augusti. Inte på samma förskola, inte de vi helst vill ha. Tror jag. Så nu var vi där igen, beslutsbinnekemasken som suger kraft ur analytikern. Hepp hepp. Då var det bara att ringa ringa hela förmiddagen och vrida och vända igen. Bocka på listan och samla underlag. Och posta illa kvickt innan något nytt händer...
 |
| När jag försökte röja och gå igenom gamla anteckningblock hittade jag den här kludden på Henrik in the middle of ett moln av valfrihets-ågren, typ vintern för fem år sen. Some things dont change, tydligen. |
Gillar " kladden". Håller med dig om att beslutsfattande verkligen tär på en. Men oj så fri man blir av att bestämma sig. Fri att göra något bra av sitt beslut!
SvaraRadera